Archive for: oktober, 2016

Piratkopiorna som göder den organiserade brottsligheten

Piratkopiorna som göder den organiserade brottsligheten

Henrik Wistam, advokat och delägare på Lindahl är också ordförande i Svenska föreningen mot piratkopiering. Här intervjuas han i P1 ang problematiken kring piratkopiering. Bortsett från att det kan vara olagligt att köpa fejkprodukter, så göder man indirekt den organiserade brottsligheten genom sitt köp.

Lyssna till avsnittet här.

SR om piratkopiering

 

Prohibition of debated herbicide

Prohibition of debated herbicide

On May 20 2016 the Environmental Court rejected a farmers’ organisation’s appeal. The court refused to grant the organisation new emergency authorisation for the use of Stomp SC in Sweden in the commercial production of onions, among other crops. According to the appellant, the decision may jeopardise the competitiveness of certain Swedish crops on the European market, since Stomp SC is allowed in most other EU member states and no equally effective alternatives are available in Sweden.

Read the full article from the ILO newsletter here.

Linda Hallberg

linda.hallberg@lindahl.se

 

Prison for company executives for copyright infringement

Prison for company executives for copyright infringement

On October 13 2016 the Stockholm Patent and Market Court (B 6871-14) sentenced four company executives to up to 18 months in prison and ordered them to pay fines and damages amounting to several million Swedish kronor for copyright and trademark infringement through the online sale of counterfeit furniture.

Read the full article from the ILO newsletter here

Ludvig Holm

ludvig.holm@lindahl.se

 

Viktig rapport från ledande auktoriteter inom relationsbaserade kontrakt

Viktig rapport från ledande auktoriteter inom relationsbaserade kontrakt

I den moderna ekonomin blir det allt viktigare för företag att skapa avtal som skapar samstämmiga intressen mellan parterna över tid, samtidigt som de medger flexibilitet i en snabbt föränderlig omvärld. Några områden där detta blir särskilt viktigt är exempelvis inom outsourcing, forskning & utveckling samt långsiktiga strategiska partnerskap mellan olika aktörer. Årets Nobelpristagare i ekonomi, Oliver Hart och Bengt Holmström, är bara två av många som har pekat på svårigheterna att upprätta sådana kontrakt och vikten av att designa dom rätt.

I samarbete med University of Tennessee och den globala organisationen International Association for Commercial and Contract Management (IACCM) har Advokatfirman Lindahl publicerat en rapport om så kallade relationsbaserade kontrakt, som ger företag och andra organisationer en guide för hur kontrakt kan skrivas som möter både dagens och morgondagens behov.

– Relationsbaserade kontrakt blir allt vanligare på marknaden och att de kommer att bli alltmer kritiska för företags framtida konkurrenskraft, säger David Frydlinger, delägare på Lindahl och huvudförfattare till rapporten. Rapporten har vi skrivit tillsammans med två av de ledande organisationerna i världen inom detta viktiga område.”

Rapporten finns för nedladdning här.

unpacking relational contracts cover

Fyra nycklar till framgångsrik IT-upphandling

Fyra nycklar till framgångsrik IT-upphandling

Den offentliga sektorn köper IT för ca 25 miljarder kronor om året (2015) och trycket på digitalisering ökar konstant. Samtidigt upplever myndigheter att IT-upphandlingar sällan blir bra. Det blir försenat, dyrare än vad man räknat med och IT-tjänsterna möter inte de behov myndigheten har försökt beskriva i upphandlingsunderlagen. Särskilt svårt är det att uppnå goda resultat vid mer komplexa projekt.

Framgångsrika IT-upphandlingar tycks i efterhand rullat fram friktionsfritt från det att myndigheten identifierade ett behov hela vägen till nöjda slutanvändare. I själva verket ligger framgången i vissa samverkande komponenter som likt en kedja inte är starkare än sin svagaste länk. Följande fyra omständigheter säkrar en lyckad utgång.

  1. Myndigheten är klar över det mervärde som IT-investeringen förväntas leda till.
  2. IT-avtalet är utformat för att det förväntade mervärdet ska realiseras genom leverantörens avtalsenliga prestation.
  3. Myndigheten styr mot hemtagning av mervärdet genom att aktivt tillämpa avtalet under hela avtalets löptid.
  4. Myndigheten tar tillvara på alla tillåtna möjligheter att löpande ändra och anpassa IT-tjänstens närmare innehåll i takt med att parternas kunskap växer om vägen till måluppfyllelse.


Mervärdet
En IT-investering måste motiveras av ett förväntat mervärde, vilket i den privata sektorn kan vara antingen högre produktivitet eller ökade intäkter. Kravet att genom IT bli mer effektiv, öka produktiviteten och minska kostnaderna är samma för den privata och offentliga sektorn. På intäktssidan ser mervärdet olika ut. Den offentliga sektorn är skattefinansierad och får som huvudregel inte bedriva säljverksamhet. Motsvarigheten till intäkter kan istället förklaras som graden av förbättrad service till medborgarna. Skatteverkets deklarationsapp är en service som många skulle betala för om det krävdes. Förbättrad service kan också rikta sig mot hela eller delar av samhället i stort såsom energieffektiviserande IT eller lösningar för att bevara historiskt material. Till den samhällsnyttiga servicen får också räknas IT som stärker statsmaktens legitimitet genom att främja medborgarnas insyn och delaktighet i den offentliga förvaltningen. Polismyndighetens närvaro på sociala medier samt möjligheten att logga in hos myndigheten och närmare följa handläggningen av egna ärenden bidrar till en förstärkt känsla av samhörighet med myndigheten som har sin motsvarighet i näringslivets varumärkesstrategier som brukar kallas brand co-creation eller deltagarkulturer.

Det räcker inte för myndigheten att veta vilket mervärde som förväntas genom IT-investeringen, det måste också vara möjligt att uppnå genom IT. Dessutom måste myndigheten veta var man ska leta efter ett framgångsrikt utfall. Är det en viss ökning av besökare på hemsidan som är tecknet på framgång eller är det att fler föräldrar gör ledighetsansökningar för sina barn via en e-tjänst jämfört med att fylla i blanketter? Mervärdet måste alltså vara mätbart på någon rimlig nivå.


IT-avtalet
Vid upphandling av projektstyrda leveranser har själva upphandlingsförfarandet mindre betydelse för framgången i projektet jämfört med avtalet. Detta är ganska självklart när man tänker efter. Under upphandlingen av ett IT-projekt eller en entreprenad existerar själva kontraktsföremålet till allra största delen bara på pappret. Det som prövas under upphandlingen är leverantörens beskrivning av vad som ska göras för att uppnå målet med kontraktet. Det konkreta mervärdet av en outsourcing eller ett utvecklingsprojekt uppstår emellertid först genom leverantörens prestation under avtalstiden.

Under avtalstiden är det avtalet som tecknar gränsen mot förseningar, oväntade kostnadsökningar och dålig kvalitet. Detta sker genom avtalade krav av olika slag. Traditionellt består avtal om nyutveckling eller anpassning och implementering av standardprodukter av krav på vissa funktioner och egenskaper, vilka kontrolleras vid ett acceptanstest i slutet av projektet. Förvaltningsavtal föreskriver vissa servicenivåer som inte får underskridas avseende tillgänglighet till tjänster och tider för felavhjälpande och liknande. Kraven kan också vara kopplade till de effekter som ska uppnås genom IT-lösningen. Godkännandet och ersättningen kan exempelvis vara kopplade till viss uppmätt energibesparing som ska åstadkommas genom IT-lösningen eller schema- och personalhanteringssystemets förmåga att optimera antalet boende inom äldrevården som tillmötesgås i sin önskan att få bygga upp och behålla relationen till en vårdpersonal. Detta utan att kostnaderna ökar eller kvaliteten minskar för enheten i stort.

Dessvärre betraktar myndigheten ofta avtalet som en juridisk eller teknisk blindtarm som inte hör ihop med kontraktsföremålet eller det mervärde som ska uppnås. Som advokat är det inte ovanligt att när upphandlingen redan är påbörjad få uppdraget att ”kasta ett juridiskt öga” på vad som visar sig vara en hänvisning till Avtal 90 och en lista med tekniska specifikationer i form av ofullständiga meningar i punktform. Ett sådant förhållningssätt vittnar om ett missförstånd om avtalets centrala funktion för att uppnå det önskade mervärdet.

Myndighetens styrning
Vi lär våra barn dels att vara schyssta mot sina kompisar, dels att inte acceptera att bli utnyttjade av andra. De ska vara samarbetsinriktade men med en tydlig gräns mot andras illojalitet. Denna uråldriga visdom för att få relationer att fungera återspeglas i forskning om framgångsrika affärer både vad gäller teorier om god samverkanskultur som spelteoretiska fakta. Trots detta är det inte ovanligt att offentliga beställare avstår ifrån att upprätthålla sina berättigade krav på leverantören under avtalstiden. Myndigheten låter sig utnyttjas på ett sätt som är till skada för relationen och som väsentligt ökar risken för att målet med IT-projektet inte uppnås inom satta ramar. Finns det inget användbart avtal att stödja sin styrning på är det klart att det kan vara svårt att visa integritet. I detta fall förutsätter vi dock att det finns ett avtal som om det fullgörs på rätt sätt kommer att leda till det förväntade mervärdet – under sådana omständigheter måste myndigheten kommunicera sin styrning regelbundet, belöna det som är bra och se till att avtalsstridigt beteende leder till konsekvenser. Genom att vänta in i det sista eller eskalera alla frågor till högsta ledningen gör man leverantörens illojala beteende till elefanten i rummet. Myndigheten måste ha resurser för att styra genom avtalet. Personal hos myndigheten som arbetar med projektet måste känna till vilket mål som ska uppnås samt förstå ansvarsfördelningen och den grundläggande överenskommelsen om hur parterna gemensamt ska nå dit.

Ändringar
En projektstyrd leverans präglas av ständiga anpassningsbehov. Den som inte tar med en viss grad av kaos i beräkningarna, utan istället längtar efter ett kliniskt projektförlopp exakt efter ritningen, kommer alltid att bli missnöjd. Förändringsbehoven uppstår redan under upphandlingen. Myndighetens beskrivning av upphandlingsföremålet genom upphandlingsdokumenten kan rimligen inte förväntas beskriva uppdraget och det förväntade mervärdet på ett fullständigt sätt. Vid upphandling av komplexa IT-tjänster är risken mycket stor att varken upphandlingsdokumenten eller anbuden är ägnade att möta de behov som myndigheten grundat investeringsbeslutet på. I vissa fall kan det vara oklart hur upphandlingens deltagare bäst ska uppnå det eftersträvade målet i form av teknisk lösning såväl som finansiellt eller juridiskt upplägg. Finns inte IT-tjänsten på marknaden kan uppdraget innefatta innovativa moment. För att optimera förutsättningarna för rätt anbud enligt rätt underlag krävs ofta att myndigheten väljer något av de flexibla upphandlingsförfarandena; förhandlat förfarande, konkurrenspräglad dialog eller innovationspartnerskap.

Anpassningsbehovet minskar inte under avtalstiden. Det är snarare regel än undantag att beskrivningen av kontraktsföremålet betyder olika saker för myndigheten och leverantören. Dessutom förändras tekniken snabbt och IT-projekt är långvariga. Det viktigaste skälet för förändringar innebär ett erkännande av människans oförmåga att vara alltigenom rationell. Upp till 70 procent av kravställd funktionalitet används aldrig (det finns studier som visar ännu högre siffror). Detta inser parterna under projektets gång, dessutom ser de att målet skulle uppnås i större utsträckning med funktioner och egenskaper man inte tänkt på från början. Avtalet bör därför förutse dessa förändringsbehov och innehålla en rättssäker (tillåten) ändringsklausul enligt vilken parterna kan genomföra specificeringar, ändringar och omprioriteringar av de avtalade kraven under uppdragstiden med bibehållen kostnads- och tidsram.

Avslutningsvis – det räcker inte med att uppfylla några av dessa punkter – de är alla länkar i en kedja som inte är starkare än sin svagaste länk.

Lars Arrhed

lars.arrhed@lindahl.se

Lars Arrhed är advokat och delägare på Lindahl. Han är specialist på IT-upphandlingar och författare till boken Offentlig upphandling av komplexa IT-tjänster, som kom ut på Wolters Kluwer 2016. Han är ledamot av Institutionsrådet för tillämpad informationsteknologi vid Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs universitet och håller regelbundet föreläsningar och utbildningar inom området ”juridik och praktik bakom komplexa avtal och projekt”.

 

BREXIT – What happens now and what does it mean for your business?

On 28 September, Lindahl and Allen & Overy hosted the much-anticipated seminar, ”BREXIT – What happens now and what does it mean for your business?” Around one hundred guests came to the Scandic Continental in Stockholm to hear specially-invited speakers share their experiences and perspectives, both individually and in a panel discussion. As befits the subject matter and the calibre of the speakers, guests enjoyed some incisive debate and fascinating insights into possible Brexit scenarios. The afternoon concluded with an eminently enjoyable mingle and drinks reception. Many thanks to all of you who attended and shared this afternoon with us.

Publik seminarium Panel brexit sem

Speakers and panel
Göran Persson – former prime minister of Sweden
H.E. Ambassador Mr David Cairns – British Ambassador to Sweden
Philip R Wood CBE, QC (Hon) – special global counsel at Allen & Overy
Jeremy Parr – partner at Allen & Overy, corporate team
Moderator: Lars-Henrik Andersson – partner at Lindahl

Films of the seminar and interviews with the speakers are available here

Styrelsen och Cyber Security

Styrelsen och Cyber Security

Nu bjuder StyrelseAkademien in till ett seminarium som hålls i samarbete med PwC, AIG och Advokatfirman Lindahl. Missa inte att delta vid detta seminarium om Cyber Security som vänder sig till dig som styrelseledamot. Vi ses tisdagen den 18:e oktober kl. 13-17 på Torsgatan 21 i Stockholm. Välkommen!

Bolagens behov av informationssäkerhet ökar dramatiskt i och med alla investeringar i digitala transformeringar och det ökade användandet av molntjänster. Styrelsen behöver engagera sig, och det gäller att göra det på rätt sätt med rätt frågeställningar till ledningen.

Denna eftermiddag skräddarsyr vi ämnet så att du som styrelseledamot i medelstora och stora bolag (MLE) och/eller noterade ökar din kunskap och får verktyg till att utveckla arbetet i just dina styrelser. Styrelseakademien tillsammans med experter från PwC, AIG och Advokatfirman Lindahl rapporterar, informerar och interagerar med deltagarna för ökad insikt och ökat fokus.

Seminariet är kostnadsfritt och vänder sig till dig som är styrelseledamot i medelstora, stora och/eller noterade bolag.

Tid
Tisdagen den 18 oktober, kl. 13-17 + mingel

Plats
Torsgatan 21, Stockholm, Bonnierhuset, PwC

Anmälan
Anmäl dig här

Talare

Rolf Rosenwinge, PwC
”När större och större del av affären digitaliseras blir det avgörande för en styrelse att förstå hur det ökade Cyberhotet riskerar att påverka affärens intjäningsförmåga.”

Rolf Rosenvinge leder PwC:s affärsområde inom Cyber och har mångårig och internationell erfarenhet av frågorna. Rolf har bl a verkat som koncern-säkerhetschef och är idag erfaren rådgivare inom cyber security till ledningsgrupper och styrelser.

Erika Södergren, AIG
”Hur uppnår bolaget ”cyber resiliens” dvs en motståndskraftig IT-miljö och varför är detta något som styrelsen måste vara ytterst ansvarig för? ”

2012 lanserade Erika Södergren på AIG den första cyberförsäkringen i Sverige och hon har därigenom kunnat följa ett antal skarpa case de senaste åren i rollen som nordisk produktchef för professionsansvar- och cyberförsäkringar.

David Frydlinger, Advokatfirman Lindahl
”Alla företag måste känna till vilka aktörer man måste skydda sina informations-tillgångar mot, vlka lagkrav man måste uppfylla när det gäller informations- och cybersäkerhet och hur man agerar om och mot t.ex. anställda och leverantörer vid informationssäkerhets-incidenter!”

David Frydlinger rankas som en av Svergies ledande inom detta område och har omfattande erfarenhet av att arbeta med komplexa IT-avtal inklusive avtal om cloud computing, internetjuridiska frågor och frågor om sociala medier.

 

Lindahl provides an update on difficult position for orphan drugs

Lindahl provides an update on difficult position for orphan drugs

In the latest newsletter from the International Law Office, Lindahl’s Annie Kabala and Jonas Löfgren provides an update on recent developments in Sweden regarding the use of products that are not approved for the same indication (off-label use) as comparator to new medicinal products in pricing decisions.

Read the article here

Also read: Orphan drug denied reimbursement in health technology assessment

Annie Kabala

annie.kabala@lindahl.se

 

Frukostutbildning: Personuppgifts- behandling på rätt sätt

Frukostutbildning: Personuppgifts- behandling på rätt sätt

Personuppgiftsbehandling på rätt sätt – nya regler 2018

Personuppgiftslagen (PUL) ersätts 2018 av dataskyddsförordningen. Överträdelser mot de nya reglerna kommer att kunna medföra mycket kännbara sanktioner med bland annat en straffavgift på upp till 4% av omsättningen eller 20 MEUR. Förändringarna är omfattande.

Om utbildningen
Denna utbildning – med praktisk inriktning – ger fördjupad information om dataskyddsförordningen och kunskap om vilka konkreta åtgärder som behöver vidtas inför 2018. Målet med utbildningen är att du ska förstå de nya krav som kommer att ställas på din organisa¬tion, så att ni kan förbereda er inför dataskyddsförordningens införande 2018. Kursen hålls av advokaterna Lars B Melin och Åsa Nyqvist, som har lång och omfattande erfarenhet av rådgivning inom integritetsrättsliga frågor.

Datum 
Fredagen den 11 november 2016

Plats
Advokatfirman Lindahl, Södra Hamngatan 37-41, Göteborg

Program
Frukost och registrering 7.30-8.00
Utbildning 8.00-10.00

Kostnad
495 kr per deltagare exkl. moms
Vid avbokning senare än tre dagar före utbildningen debiteras full avgift

Kontakt
Vid frågor, kontakta Anna Hultman på anna.hultman@lindahl.se, 031-799 10 49 eller 0731-47 27 49

Anmälan
Anmäl dig här

 

No copyright protection for sport broadcasts

No copyright protection for sport broadcasts

”Following the European Court of Justice (ECJ) decision in Case C-279/13 (which was referred by the Swedish Supreme Court), the Supreme Court handed down its judgment (B 3510-11). The ECJ decision tackled the issue of whether member states can give wider protection to rights holders by enabling communication to the public to cover a greater range of acts than those found in Article 3 (2) of EU Directive 2001/29/EC (InfoSoc). In the final Swedish judgment, the question before the court was whether linking to live broadcasts of hockey games was communication to the public, and whether the live broadcasts met the requirements for copyright protection.”

Read the latest ILO article by Henrik Wistam and Annie Kabala here.

Henrik Wistam

henrik.wistam@lindahl.se