All posts by Lindahl Immaterialrätt

Viktiga skillnader i molntjänstleverantörers villkor avseende immateriella rättigheter

Viktiga skillnader i molntjänstleverantörers villkor avseende immateriella rättigheter

Viktiga immaterialrättsliga frågor avseende molntjänster
De senaste åren har det skett en snabb utveckling där molntjänster har gått från att vara något för de vågade till att bli en självklarhet. Att köpa infrastruktur eller applikationer som tjänst över internet har blivit ett naturligt val för många företag, även om utmaningar kvarstår inte minst i t.ex. reglerade branscher som finanssektorn.

Det är dock inte bara infrastruktur och applikationer som köps som molntjänster. Även köp av plattform som tjänst (s.k. PaaS) ökar stadigt, där företag väljer att också utveckla egen mjukvara i molnet. Denna typ av molntjänster väcker ett antal intressanta juridiska frågor, inte minst frågor rörande de immateriella rättigheterna till mjukvara som molntjänstkunden skapar i plattformstjänsten. Köpare av plattformstjänster bör noga analysera molntjänstleverantörernas olika villkor och erbjudanden i dessa frågor.

En mjukvara skyddas av upphovsrätt och dess tekniska funktion i kombination med hårdvara kan också skyddas av patent. Molntjänstleverantören har typiskt sett upphovsrätten eller innehar patenten till plattformstjänsten. Om en molntjänstkund utvecklar en egen mjukvara i plattformstjänsten – vem får då upphovsrätten till denna? Och vad gäller i förhållande till molntjänstleverantören om någon stämmer molntjänstkunden för upphovsrätts- eller patentintrång, med påståendet att den mjukvara som kunden har utvecklat baserat på programvara från molntjänstleverantören eller funktioner i dennes plattform gör intrång i tredje mans rättigheter?

Faktum är att dessa frågor i hög grad styrs av molntjänstleverantörernas avtalsvillkor. Om man jämför tre stora molntjänster – Amazon Web Service, Microsoft Azure och Google Cloud Platform – kan man konstatera att det här finns vissa väsentliga skillnader i det skydd avseende immateriella rättigheter som leverantörerna erbjuder sina kunder. Bland annat kan konstateras att Microsoft, inom ramen för sitt program Azure IP Advantage program – har tagit ett antal viktiga steg i kundens riktning som saknar motsvarighet hos de andra leverantörerna.

Skadeslöshetsbestämmelser vid immaterialrättsintrång
Om en molntjänstkund till Google stäms av tredje man för att göra immaterialrättsintrång kommer Google att, med vissa undantag, hålla kunden skadeslös om kravet exempelvis baseras på ett påstående att kundens användning av Googles teknologi innebär ett intrång i patent, upphovsrätt, affärshemligheter eller varumärken. Microsoft har i princip motsvarande villkor.

Amazon synes dock inte ha motsvarande bestämmelser i villkoren för AWS, vilket innebär att kunder till Amazon alltså inte är skyddade mot krav relaterade till intrång i immateriella rättigheter kopplad till användning av Amazons molntjänster.

’Springing license’
Alla de stora molntjänsterna baseras till del på olika mjukvarupatent. En fråga är vad som händer om en molntjänstleverantör skulle sälja ett patent som ligger till grund för delar av molntjänsten. Måste kunden då erlägga royalty till den nye patentinnehavaren?

Här har Microsoft infört något som man benämner en ’springing license’, vilket innebär att Microsoft ger sina kunder en royaltybefriad engångslicens till patent som ska överlåtas så att kunderna kan fortsätta att använda de tjänster som bygger på patentet. Licensen är dock förenad med en viktig avgränsning, nämligen att den endast gäller om Microsoft säljer patentet till ett icke-verksamhetsdrivande bolag (s.k. Non-Practicing Entity – NPE), vilket naturligtvis begränsar licensens praktiska värde för kunderna.

Patentsköld
Patentprocesser utkämpas inte sällan genom anfall och motanfall, där den som anklagas för att göra intrång i ett patent ofta försvarar sig med att hävda att motparten självt gör intrång i något sina patent. Stora aktörer som Microsoft, Amazon och Google är innehavare av stora patentportföljer, vilka kan tjäna som avskräckande skydd mot anklagelser om patentintrång och användas i förlikningsuppgörelser. Mindre aktörer har inte detta skydd och blir därför lättare offer för större aktörers intrångspåståenden.

I ljuset av detta är det intressant att se att Microsoft erbjuder ett speciellt skydd till sina molntjänstkunder inom ramen för Azure IP Advantage program som vare sig Google eller Amazon erbjuder sina kunder. Skyddet benämns ’patent pick’. Det innebär att en molntjänstkund som får ett krav från en kommersiell aktör baserat på ett påstående att mjukvara utvecklad i Microsoft Azure gör intrång i annans patent får möjlighet att köpa ett av tiotusen patent från Microsoft för att använda som ”moteld” i patentprocessen. Molntjänstkunden skulle då i praktiken använda det köpta patentet för att framställa ett motkrav avseende patentintrång baserat på det köpta patentet.

Man skulle kunna likna denna möjlighet vid en skyddande sköld mot patentintrångskrav eftersom ett företag som överväger att framställa sådana krav tvingas beakta risken för att utsättas för motkrav baserat på Microsoft mycket omfattande patentportfölj. Skyddet är naturligtvis inte absolut, men kan med rätt förutsättningar vara avgörande.

Utveckling framåt?
Det kan alltså konstateras att Microsofts, Googles och Amazons molntjänstvillkor innehåller viktiga skillnader avseende immaterialrättsskydd och att Microsoft verkar vilja inta en progressiv position, framförallt genom sin möjlighet till patentsköld. Det är sannolikt att vi kommer att se vidareutvecklingar från alla de stora molntjänstleverantörerna inom dessa områden, eftersom det definitivt finns en kundnytta i att kunna erbjuda sina kunder skydd mot anklagelser om olika former av immaterialrättsintrång. Men sannolikt kommer det även fortsättningsvis att finnas viktiga skillnader mellan de olika leverantörernas villkor, vilket alla som överväger att köpa plattformstjänster behöver beakta i sina utvärderingar.

David.Frydlinger_Stockholm

David Frydlinger, partner, Lindahl

Frukostseminarium: Framtidssäkra ditt varumärke

Frukostseminarium: Framtidssäkra ditt varumärke

En varumärkesregistrering är ofta en bra början, men sällan tillräcklig. För att skydda sitt varumärke och generera mesta möjliga värde behöver företag också arbeta aktivt med sina varumärken. Välkommen till ett frukostseminarium där Lindahls immaterialrättsspecialister ger dig de bästa verktygen för att du ska kunna säkra din mest värdefulla tillgång och maximera ditt varumärkes kommersiella fördelar.

PÅ PROGRAMMET:
– Utnyttjar ditt företag sitt varumärke optimalt – både offensivt och defensivt?
– Är ditt företag rustat för Brexit?
– Den senaste rättsutvecklingen – nyheter från fältet.

DATUM
Torsdagen den 27 april 2017

TID
Seminarium kl 8.00-9.00, frukost serveras från kl 7.30

PLATS
Advokatfirman Lindahl, Studentgatan 6, Malmö

ANMÄLAN
Anmäl dig senast den 23 april 2017 till anmalan.ip@lindahl.se – ange ”IP-frukost” som referens.
Bjud gärna med en gäst. Ange då i ditt svar hur många som kommer.

Seminariet är kostnadsfritt.

Guidance on preparatory patent infringement

Guidance on preparatory patent infringement

When and under what circumstances can a patent owner obtain an injunction against imminent infringement or, as expressed in the Patents Act, preparatory acts of infringement? This question is of particular interest for pharmaceutical patents during the regulatory process relating to authorisations of generic medicinal products.

Jonas Westerberg and Ludvig Holm at Lindahl comment on this subject in the latest newsletter from ILO.

Read the full article here.

Ludvig Holm

ludvig.holm@lindahl.se

 

Contract interpretation in digital music industry

Contract interpretation in digital music industry

The digitisation of the music industry has led to the creation of popular new on-demand services, but it has also led to friction between recording artists and record labels concerning the digital use of copyrighted music.

In a recent case, the Svea Court of Appeal (T 9046-15) shed much-needed light on whether a right to digital use can be established through the interpretation of recording contracts from a time when such use did not even exist. The case shows how a party to a contract can be found to have consented to new terms regarding digital use through passivity and confirms that a recording artist has standing to seek an injunction on his or her own without the co-creators.

In the latest newsletter from ILO Hans Eriksson and Petter Larsson from Lindahl comment the case.

Read the full article here.

Hans Eriksson

hans.eriksson@lindahl.se

 

Piratkopiorna som göder den organiserade brottsligheten

Piratkopiorna som göder den organiserade brottsligheten

Henrik Wistam, advokat och delägare på Lindahl är också ordförande i Svenska föreningen mot piratkopiering. Här intervjuas han i P1 ang problematiken kring piratkopiering. Bortsett från att det kan vara olagligt att köpa fejkprodukter, så göder man indirekt den organiserade brottsligheten genom sitt köp.

Lyssna till avsnittet här.

SR om piratkopiering

 

Prison for company executives for copyright infringement

Prison for company executives for copyright infringement

On October 13 2016 the Stockholm Patent and Market Court (B 6871-14) sentenced four company executives to up to 18 months in prison and ordered them to pay fines and damages amounting to several million Swedish kronor for copyright and trademark infringement through the online sale of counterfeit furniture.

Read the full article from the ILO newsletter here

Ludvig Holm

ludvig.holm@lindahl.se

 

No copyright protection for sport broadcasts

No copyright protection for sport broadcasts

”Following the European Court of Justice (ECJ) decision in Case C-279/13 (which was referred by the Swedish Supreme Court), the Supreme Court handed down its judgment (B 3510-11). The ECJ decision tackled the issue of whether member states can give wider protection to rights holders by enabling communication to the public to cover a greater range of acts than those found in Article 3 (2) of EU Directive 2001/29/EC (InfoSoc). In the final Swedish judgment, the question before the court was whether linking to live broadcasts of hockey games was communication to the public, and whether the live broadcasts met the requirements for copyright protection.”

Read the latest ILO article by Henrik Wistam and Annie Kabala here.

Henrik Wistam

henrik.wistam@lindahl.se

 

Car rims not under spare parts exemption may enjoy Community designs protection

Car rims not under spare parts exemption may enjoy Community designs protection

In the first decision of its kind from a Swedish appellate court, Svea Court of Appeal recently found that car rims do not constitute spare parts under Article 110(1) of the EU Community Designs Regulation (6/2002, December 12 2001) and thus enjoy the protections offered by the regulation.

In the latest newsletter from ILO Henrik Wistam and Hans Eriksson from Lindahl comment the decision.

Read the full article here.

Henrik Wistam

henrik.wistam@lindahl.se

 

Lindahl förklarar undantag från upphovsrätten

Lindahl förklarar undantag från upphovsrätten

Högsta Domstolen har nyligen meddelat ett beslut gällande tolkningen av undantaget för ”freedom of panorama” i upphovsrättslagen. Frågan har aktualiserats i en pågående process mellan Wikimedia Sverige och Bildupphovsrätt i Sverige (BUS) i vilken BUS gjort gällande att Wikimedia Sveriges databas och webbplats med bilder av konstverk tagna på allmänna platser i Sverige innefattas av upphovsmännens ensamrätt. Wikimedia Sverige har motsatt sig detta med hänvisning till undantaget för ”freedom of panorama”.

Beslutet har uppmärksammats internationellt, och Johan Norderyd och Elna Jönsson på Lindahl skriver om domen i Kluwer Law International blogg om upphovsrätt.

Du kan läsa inlägget här.

Högsta Domstolen menar att upphovsrättslagen ger en möjlighet för var och en att avbilda konstverk på allmän plats, detta med hänvisning till undantaget för ”freedom of panorama”. Undantaget sträcker sig dock inte till att det är tillåtet att skapa en databas där konstverk görs tillgängliga utan ersättning till upphovsmännen på så sätt som Wikimedia Sverige har gjort, oavsett om det finns ett kommersiellt syfte eller inte. Enligt Högsta Domstolen skulle det innebära en betydligt större inskränkning i den upphovsrättsliga ensamrätten än vad bestämmelsen syftar till.

Johan Norderyd

johan.norderyd@lindahl.se

 

Ett av 2015 års viktigare avgöranden inom svensk varumärkesrätt

Ett av 2015 års viktigare avgöranden inom svensk varumärkesrätt

I senaste ILO Intellectual Property Newsletter skriver Henrik Wistam och Anna Tarring om ett av 2015 års viktigare avgöranden inom svensk varumärkesrätt.

I avgörandet slår Högsta domstolen fast att svensk domstol är behörig att pröva en talan mot en svarande som har hemvist eller befinner sig inom ett land utanför EU/EES när tvisten rör svenska nationella varumärken och rättighetsinnehavare hävdar att intrång har skett i Sverige. Domstolen motiverar detta med att varumärkesrätten är territoriellt begränsad och att det därmed finns ett svensk rättskipningsintresse och svensk domsrätt när det görs gällande svenskt varumärkesskydd.

Genom avgörandet står det nu klart att svenska rättighetsinnehavare har möjlighet att skydda sina rättigheter i Sverige även vid angrepp från motparter utanför EU/EES.

Läs artikeln här.

Henrik Wistam

henrik.wistam@lindahl.se