Category Archives: Kapitalmarknad och publik M&A

VD:s och styrelseledamöters lojalitetsplikt

VD:s och styrelseledamöters lojalitetsplikt

Några reflexioner, oktober 2016

Under den senaste tiden har styrelseledamöters och VD:s lojalitetsplikt varit ett hett ämne i media. I år har det även kommit ut en intressant doktorsavhandling i ämnet (”Styrelseledamöters lojalitetsplikt – Särskilt om förbudet att utnyttja affärsmöjligheter” av jur dr Jessica Östberg, Jure förlag).

Det är tydligt att det råder okunskap bland många styrelseledamöter om vilken lojalitetsplikt de åtagit sig och hur långtgående skyldigheter de har att alltid iaktta bolagets intressen. Denna okunskap medför att bolag, och därmed även aktieägare, drabbas av skada. Brott mot lojalitetsplikten kan bli mycket kännbara både för styrelseledamöterna och bolagen.

Det saknas till viss del lagstiftning om lojalitetsplikt för VD och styrelseledamöter men det är ändå helt klarlagt att styrelseledamöter och VD har en omfattande lojalitetsplikt på grund av den förtroendefulla ställning de har i bolaget. Denna lojalitetsplikt framgår bland annat av aktiebolagslagens (ABL) generalklausul (8 kap. 41 §) och av bestämmelserna om jäv (8 kap. 23 §) och för verkställande direktören (VD) följer lojalitetsplikten även av anställningen (liksom för alla anställda). Enligt lojalitetsplikten ska bolagets vinstsyfte alltid stå i centrum och bolagets intressen ska alltid iakttas. Styrelseledamöterna och VD ska alltid beakta bolagets bästa. Styrelseledamöterna och VD har dessutom en plikt att värna om aktieägarnas intressen av att aktiebolagslagen, bolagsordningen och årsredovisningslagen följs.

Enligt generalklausulen i ABL framgår det vidare att bolagsorganen ska agera lojalt mot aktieägarminoriteten. Detta innebär att en VD eller en styrelseledamot inte får företa en rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att ge otillbörlig fördel åt en aktieägare eller som är till nackdel för antingen bolaget eller annan aktieägare, likhetsprincipen ska alltid beaktas. Om jävsbestämmelsen är tillämplig anses bolagets intresse åsidosatt och ledamoten anses i de fallen inte kunna tillvarata bolagets bästa.

I Östbergs doktorsavhandling som nämns inledningsvis delas lojalitetsplikten upp i följande särskilda lojalitetsförpliktelser:

  • skyldighet att undvika, och informera om, intressekonflikter, det vill säga jävsregler i ABL 8:23,
  • konkurrensförbud för styrelseledamöter och VD att bedriva direkt eller indirekt konkurrerande verksamhet,
  • förbud att otillbörligen motta eller utnyttja förmåner eller andra fördelar i anledning av uppdraget, enligt generalklausulen i ABL 8:41,
  • lydnadsplikt för styrelse och VD att verkställa och följa bolagsstämmans beslut och anvisningar, liksom VD:s skyldighet att följa
  • styrelsens anvisningar (ABL 8:41, andra stycket),
  • upplysningsplikt, vilket är en viktig del av minoritetsskyddet,
  • sekretesskyldighet för all affärshemlig information, vilket följer indirekt av ABL 7:32-36§§, och
    förbud att utnyttja affärsmöjligheter som tillkommer bolaget för egen räkning.

Härutöver har styrelseledamöter även en omsorgsplikt mot bolaget. Om beslut framstår som uppenbart omotiverade utifrån ett affärsmässigt perspektiv har omsorgplikten inte iakttagits. I omsorgsplikten finns även en aktivitetsplikt. Enligt aktivitetsplikten ska styrelseledamöterna aktivt ta del i styrelsearbetet, vilket även innebär en plikt att motsätta sig beslut som kan vara till nackdel för bolagets bästa.

Brott mot lojalitetsplikten sanktioneras allmänt sett genom skadeståndsreglerna i 29 kap. ABL eller enligt bestämmelserna i 2 kap. 2 § Skadestånds­lagen. I många fall kan pliktbrottet uppfylla rekvisiten för brottet trolöshet mot huvudman i 10 kap. 5 § Brottsbalken. Ibland kan även brott mot lojalitetsplikten utgöra ett befogenhetsöverskridande vilket i sin tur kan leda till att rättshandlingar gentemot tredje man är ogiltiga.

En slutsats som kan dras är att styrelseledamöter har en långtgående lojalitetsplikt som begränsar möjligheterna att direkt eller indirekt vara engagerade i annan verksamhet. Ur detta perspektiv är styrelsearvodena i Sverige ofta förhållandevis låga. Således dåligt betalt för ett långtgående ansvar med ofta tidskrävande arbete. Däremot är styrelsearbetet, rätt skött, ett fantastiskt, utvecklande och roligt arbete som ger många tillfällen till att tillsammans med övriga anställda, utveckla bolag till något framgångsrikt. För att förenkla styrelsearbetet borde dock lagstiftningen bli enklare och tydligare så att styrelseledamöter enkelt själva kan bedöma hur styrelsearbetet ska bedrivas.

Ladda ner artikeln som PDF här.

Mats Tindberg
Partner, Advokatfirman Lindahl

Mats Tindberg

+46 766 170 952 | mats.tindberg@lindahl.se 

Mats Tindberg är delägare vid Advokatfirman Lindahl och har varit verksam inom svensk och internationell affärsjuridik under 25 år med att bland annat bistå företag, från uppstartsbolag till Sveriges största börsnoterade bolag, i styrelse- och andra bolagsfrågor.

 

Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar

Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar

Per den 1 juli 2016 har en hel del ändringar skett i lagen ekonomiska föreningar. Ändringarna är en anpassning till de förutsättningar som råder idag när det gäller verksamhet, organisation och kapital. Delar av lagen har förenklats i flera fall och anpassats till motsvarande regler i aktiebolagslagen.

Bakgrund
Det förekommer nyetablering av ekonomiska föreningar i relativt stor omfattning. Detta i nya slag av ekonomisk samverkan. En del av dessa verksamheter har utpräglad näringskaraktär medan andra mer syftar till att lösa människors vardagsbehov. Det kan tex vara barnomsorg, fastighets- och uthyrningsverksamhet, samverkan kring infrastruktur i form av bredband och vindkraft. På det sociala området, t ex inom vård och äldreomsorg. Detta till trots framgår det av förarbetena till de nu aktuella ändringarna i lagen att användningen av den ekonomiska föreningsformen i viss utsträckning har hämmats av att regelverket för ekonomiska föreningar har uppfattats som otillräckligt eller osäkert. Det kan ha lett till att nya företag har bildats i form av aktiebolag, trots att det i vissa fall hade varit mer naturligt att driva dem som ekonomiska föreningar. Reformbehovet har kort sagt varit stort. Då lagen nu endast till del har reformerats kan ytterligare ändringar i lagen förväntas längre fram.

Nyheter
Bland de nu aktuella bestämmelserna som har trätt i kraft den 1 juli 2016 kan följande nämnas.

  • Föreningens verksamhet kan i ökad utsträckning bedrivas i delägt företag.
  • Möjligheterna att kommunicera elektroniskt med medlemmarna har vidgats.
  • Tydligare regler och krav på medlemsförteckning har införts.
  • Det har införts en möjlighet att anta sk. investerande medlemmar som bidrar med endast kapital.
  • Reglerna om föreningsstämman och styrelsen har moderniserats och det har blivit enklare att ändra stadgarna samt besluta om likvidation och fusion.
  • Kapitalskyddet har förstärkts genom nya regler om värdeöverföringar motsvarande de som finns i aktiebolagslagen.

Avslutningsvis
Mot bakgrund av ändringarna i lagen bör företrädare för ekonomiska föreningar säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de nya bestämmelserna. Det innefattar bl.a. kontroll av medlemsförteckningen så att den uppfyller gällande bestämmelser samt att stadgarna anpassas till de nya bestämmelserna. Vidare kan det vid nyetablering av verksamhet övervägas om inte den ekonomiska föreningsformen kan vara ett alternativ. Vi är från Lindahl gärna behjälpliga i detta arbete.

Johan Karlefors

johan.karlefors@lindahl.se

 

Viktigt att följa de nya marknadsmissbruksreglerna

Viktigt att följa de nya marknadsmissbruksreglerna

Den 3 juli 2016 ska den nya förordningen om marknadsmissbruk börja tillämpas. Det innebär vissa förändringar i regelverken på aktiemarknadsrättens område som påverkar de noterade bolagen framöver och därför är viktiga att känna till. Bland annat får reglerna om marknadsmissbruk ett utvidgat tillämpningsområde vilket medför att finansiella instrument som handlas på en MTF (i Sverige: First North, Nordic MTF och AktieTorget) omfattas. Det innebär t.ex. att reglerna om insynspersoner samt skyldigheten att föra loggbok från och med den 3 juli 2016 omfattar alla bolag på samtliga handelsplatser. Loggboken ska vidare upprättas enligt en särskild mall samt innehålla mer detaljerad information än tidigare.

Det sker även vissa förändringar avseende vilka som anses vara insynspersoner och det tidigare begreppet ”insynsperson” ersätts med ”person i ledande ställning”, hur anmälan om transaktioner ska ske samt vilka transaktioner som omfattas av anmälningsskyldighet. T.ex. är transaktioner inom kapitalförsäkringar anmälningsskyldiga enligt de nya reglerna vilket tidigare inte varit fallet. Tidsfristen för anmälan förkortas vidare från nu gällande fem arbetsdagar till tre affärsdagar från det datum som transaktionen genomförts. Vidare införs en skyldighet för bolag att föra en förteckning över alla personer i ledande ställning.

Den nya marknadsmissbruksförordningen medför även ett mer omfattande handelsförbud under den s.k. stängda personen, med anledning av att fler bolag omfattas och genom en viss utvidgning av personkretsen.

Som följd av den nya regleringen sker även vissa ändringar i Nasdaq Stockholm och First Norths regelverk för emittenter samt regelverken för NGM Equity och Nordic MTF. Den 1 februari 2017 planeras även ett genomförande av regler om sanktioner vid överträdelser av reglerna om marknadsmissbruk. Vid sidan av det straffrättsliga systemet ska det finnas ett administrativt sanktionssystem med bl.a. sanktionsavgifter.

För vidare information eller beställning av Lindahls sammanställning av de nya marknadsmissbruksreglerna kontakta Annika Andersson, delägare och ansvarig för Lindahls kompetensgrupp för kapitalmarknad och publik M&A i Stockholm.

Annika Andersson

annika.andersson@lindahl.se