VD:s och styrelseledamöters lojalitetsplikt

VD:s och styrelseledamöters lojalitetsplikt

Dela med dig av vår kunskap
Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInEmail this to someone

Några reflexioner, oktober 2016

Under den senaste tiden har styrelseledamöters och VD:s lojalitetsplikt varit ett hett ämne i media. I år har det även kommit ut en intressant doktorsavhandling i ämnet (”Styrelseledamöters lojalitetsplikt – Särskilt om förbudet att utnyttja affärsmöjligheter” av jur dr Jessica Östberg, Jure förlag).

Det är tydligt att det råder okunskap bland många styrelseledamöter om vilken lojalitetsplikt de åtagit sig och hur långtgående skyldigheter de har att alltid iaktta bolagets intressen. Denna okunskap medför att bolag, och därmed även aktieägare, drabbas av skada. Brott mot lojalitetsplikten kan bli mycket kännbara både för styrelseledamöterna och bolagen.

Det saknas till viss del lagstiftning om lojalitetsplikt för VD och styrelseledamöter men det är ändå helt klarlagt att styrelseledamöter och VD har en omfattande lojalitetsplikt på grund av den förtroendefulla ställning de har i bolaget. Denna lojalitetsplikt framgår bland annat av aktiebolagslagens (ABL) generalklausul (8 kap. 41 §) och av bestämmelserna om jäv (8 kap. 23 §) och för verkställande direktören (VD) följer lojalitetsplikten även av anställningen (liksom för alla anställda). Enligt lojalitetsplikten ska bolagets vinstsyfte alltid stå i centrum och bolagets intressen ska alltid iakttas. Styrelseledamöterna och VD ska alltid beakta bolagets bästa. Styrelseledamöterna och VD har dessutom en plikt att värna om aktieägarnas intressen av att aktiebolagslagen, bolagsordningen och årsredovisningslagen följs.

Enligt generalklausulen i ABL framgår det vidare att bolagsorganen ska agera lojalt mot aktieägarminoriteten. Detta innebär att en VD eller en styrelseledamot inte får företa en rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att ge otillbörlig fördel åt en aktieägare eller som är till nackdel för antingen bolaget eller annan aktieägare, likhetsprincipen ska alltid beaktas. Om jävsbestämmelsen är tillämplig anses bolagets intresse åsidosatt och ledamoten anses i de fallen inte kunna tillvarata bolagets bästa.

I Östbergs doktorsavhandling som nämns inledningsvis delas lojalitetsplikten upp i följande särskilda lojalitetsförpliktelser:

  • skyldighet att undvika, och informera om, intressekonflikter, det vill säga jävsregler i ABL 8:23,
  • konkurrensförbud för styrelseledamöter och VD att bedriva direkt eller indirekt konkurrerande verksamhet,
  • förbud att otillbörligen motta eller utnyttja förmåner eller andra fördelar i anledning av uppdraget, enligt generalklausulen i ABL 8:41,
  • lydnadsplikt för styrelse och VD att verkställa och följa bolagsstämmans beslut och anvisningar, liksom VD:s skyldighet att följa
  • styrelsens anvisningar (ABL 8:41, andra stycket),
  • upplysningsplikt, vilket är en viktig del av minoritetsskyddet,
  • sekretesskyldighet för all affärshemlig information, vilket följer indirekt av ABL 7:32-36§§, och
    förbud att utnyttja affärsmöjligheter som tillkommer bolaget för egen räkning.

Härutöver har styrelseledamöter även en omsorgsplikt mot bolaget. Om beslut framstår som uppenbart omotiverade utifrån ett affärsmässigt perspektiv har omsorgplikten inte iakttagits. I omsorgsplikten finns även en aktivitetsplikt. Enligt aktivitetsplikten ska styrelseledamöterna aktivt ta del i styrelsearbetet, vilket även innebär en plikt att motsätta sig beslut som kan vara till nackdel för bolagets bästa.

Brott mot lojalitetsplikten sanktioneras allmänt sett genom skadeståndsreglerna i 29 kap. ABL eller enligt bestämmelserna i 2 kap. 2 § Skadestånds­lagen. I många fall kan pliktbrottet uppfylla rekvisiten för brottet trolöshet mot huvudman i 10 kap. 5 § Brottsbalken. Ibland kan även brott mot lojalitetsplikten utgöra ett befogenhetsöverskridande vilket i sin tur kan leda till att rättshandlingar gentemot tredje man är ogiltiga.

En slutsats som kan dras är att styrelseledamöter har en långtgående lojalitetsplikt som begränsar möjligheterna att direkt eller indirekt vara engagerade i annan verksamhet. Ur detta perspektiv är styrelsearvodena i Sverige ofta förhållandevis låga. Således dåligt betalt för ett långtgående ansvar med ofta tidskrävande arbete. Däremot är styrelsearbetet, rätt skött, ett fantastiskt, utvecklande och roligt arbete som ger många tillfällen till att tillsammans med övriga anställda, utveckla bolag till något framgångsrikt. För att förenkla styrelsearbetet borde dock lagstiftningen bli enklare och tydligare så att styrelseledamöter enkelt själva kan bedöma hur styrelsearbetet ska bedrivas.

Ladda ner artikeln som PDF här.

Mats Tindberg
Partner, Advokatfirman Lindahl

Mats Tindberg

+46 766 170 952 | mats.tindberg@lindahl.se 

Mats Tindberg är delägare vid Advokatfirman Lindahl och har varit verksam inom svensk och internationell affärsjuridik under 25 år med att bland annat bistå företag, från uppstartsbolag till Sveriges största börsnoterade bolag, i styrelse- och andra bolagsfrågor.