Tag Archives: styrelseledamöter

Ny konkurrensskadelag – nya möjligheter och ökade risker

Ny konkurrensskadelag – nya möjligheter och ökade risker

Den 27 december 2016 träder en helt ny lag, konkurrensskadelagen, i kraft i Sverige. Lagen bygger på EU-direktiv och kommer att medföra ökade möjligheter att väcka skadeståndstalan på konkurrensrättslig grund.

I Sverige har skadeståndstalan på konkurrensrättslig grund hittills varit relativt ovanligt. Syftet med den nya lagen är bl.a. att underlätta för företag att väcka talan genom vissa lättnader. Genom lagen ska ges en effektiv möjlighet att kräva full ersättning och ett likvärdigt skydd för skadelidande. Lagen kommer därför att medföra ökade risker för företag att överträda de konkurrensrättsliga regelverken. Lagen kan antas medföra ett ökat antal processer i Sverige.

Utgångspunkten, att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet begår överträdelser av konkurrensreglerna, ska ersätta den skada som uppkommer genom överträdelsen, kvarstår i den nya lagen. Några av de viktiga delarna i lagen listas nedan (i korthet).

  • Ny preskriptionsfrist. Talan ska väckas inom fem år från det att överträdelsen upphört och den skadelidande fått kännedom eller skäligen kan antas ha fått kännedom om
    • beteendet och att det utgjorde en överträdelse,
    • att överträdelsen orsakat denne skada, och
    • överträdarens identitet.

Preskriptionstiden kan således komma att bli längre än tidigare reglering (tio år som tidigare gällt).

  • Nationella beslut blir bindande. Om det genom ett lagakraftvunnet avgörande enligt konkurrenslagen fastslagits att en överträdelse av konkurrensrätten har ägt rum, får den frågan inte prövas på nytt i ett mål om skadestånd.
  • Presumtion för skada. En skada ska anses ha inträffat vid en överträdelse som utgörs av en kartell.
  • Bestämmande om ersättning. Den nya konkurrensskadelagen innehåller uttryckliga bestämmelser om att ersättningen ska omfatta faktisk skada och utebliven vinst. Möjligheter till s.k. passing on defence regleras också i lagen.
  • Solidariskt ansvar. Om två eller flera är ersättningsskyldiga för en skada, svarar de solidariskt för skadan. Det finns dock begränsningar i det solidariska ansvaret, bl.a. för små och medelstora företag.
  • Möjlighet till vilandeförklaring. Ett mål får vilandeförklaras om parterna inlett en tvistlösning i godo.
  • Förbud mot att åberopa viss bevisning. Vissa handlingar får inte åberopas som bevis i ett skadeståndsmål, bl.a. förlikningsinlagor som finns hos en konkurrensmyndighet.
  • Domstol. En talan om skadestånd ska väckas vid den nyligen inrättade Patent- och marknadsdomstolen. En talan om skadestånd får också föras som grupptalan.

Den 25 januari 2017 håller Advokatfirman Lindahl ett kostnadsfritt frukostseminarium om den nya konkurrensskadelagen. Läs mer här.

Lindahls grupp för Offentliga Affärer och Konkurrensrätt

Styrelsen och Cyber Security

Styrelsen och Cyber Security

Nu bjuder StyrelseAkademien in till ett seminarium som hålls i samarbete med PwC, AIG och Advokatfirman Lindahl. Missa inte att delta vid detta seminarium om Cyber Security som vänder sig till dig som styrelseledamot. Vi ses tisdagen den 18:e oktober kl. 13-17 på Torsgatan 21 i Stockholm. Välkommen!

Bolagens behov av informationssäkerhet ökar dramatiskt i och med alla investeringar i digitala transformeringar och det ökade användandet av molntjänster. Styrelsen behöver engagera sig, och det gäller att göra det på rätt sätt med rätt frågeställningar till ledningen.

Denna eftermiddag skräddarsyr vi ämnet så att du som styrelseledamot i medelstora och stora bolag (MLE) och/eller noterade ökar din kunskap och får verktyg till att utveckla arbetet i just dina styrelser. Styrelseakademien tillsammans med experter från PwC, AIG och Advokatfirman Lindahl rapporterar, informerar och interagerar med deltagarna för ökad insikt och ökat fokus.

Seminariet är kostnadsfritt och vänder sig till dig som är styrelseledamot i medelstora, stora och/eller noterade bolag.

Tid
Tisdagen den 18 oktober, kl. 13-17 + mingel

Plats
Torsgatan 21, Stockholm, Bonnierhuset, PwC

Anmälan
Anmäl dig här

Talare

Rolf Rosenwinge, PwC
”När större och större del av affären digitaliseras blir det avgörande för en styrelse att förstå hur det ökade Cyberhotet riskerar att påverka affärens intjäningsförmåga.”

Rolf Rosenvinge leder PwC:s affärsområde inom Cyber och har mångårig och internationell erfarenhet av frågorna. Rolf har bl a verkat som koncern-säkerhetschef och är idag erfaren rådgivare inom cyber security till ledningsgrupper och styrelser.

Erika Södergren, AIG
”Hur uppnår bolaget ”cyber resiliens” dvs en motståndskraftig IT-miljö och varför är detta något som styrelsen måste vara ytterst ansvarig för? ”

2012 lanserade Erika Södergren på AIG den första cyberförsäkringen i Sverige och hon har därigenom kunnat följa ett antal skarpa case de senaste åren i rollen som nordisk produktchef för professionsansvar- och cyberförsäkringar.

David Frydlinger, Advokatfirman Lindahl
”Alla företag måste känna till vilka aktörer man måste skydda sina informations-tillgångar mot, vlka lagkrav man måste uppfylla när det gäller informations- och cybersäkerhet och hur man agerar om och mot t.ex. anställda och leverantörer vid informationssäkerhets-incidenter!”

David Frydlinger rankas som en av Svergies ledande inom detta område och har omfattande erfarenhet av att arbeta med komplexa IT-avtal inklusive avtal om cloud computing, internetjuridiska frågor och frågor om sociala medier.

 

VD:s och styrelseledamöters lojalitetsplikt

VD:s och styrelseledamöters lojalitetsplikt

Några reflexioner, oktober 2016

Under den senaste tiden har styrelseledamöters och VD:s lojalitetsplikt varit ett hett ämne i media. I år har det även kommit ut en intressant doktorsavhandling i ämnet (”Styrelseledamöters lojalitetsplikt – Särskilt om förbudet att utnyttja affärsmöjligheter” av jur dr Jessica Östberg, Jure förlag).

Det är tydligt att det råder okunskap bland många styrelseledamöter om vilken lojalitetsplikt de åtagit sig och hur långtgående skyldigheter de har att alltid iaktta bolagets intressen. Denna okunskap medför att bolag, och därmed även aktieägare, drabbas av skada. Brott mot lojalitetsplikten kan bli mycket kännbara både för styrelseledamöterna och bolagen.

Det saknas till viss del lagstiftning om lojalitetsplikt för VD och styrelseledamöter men det är ändå helt klarlagt att styrelseledamöter och VD har en omfattande lojalitetsplikt på grund av den förtroendefulla ställning de har i bolaget. Denna lojalitetsplikt framgår bland annat av aktiebolagslagens (ABL) generalklausul (8 kap. 41 §) och av bestämmelserna om jäv (8 kap. 23 §) och för verkställande direktören (VD) följer lojalitetsplikten även av anställningen (liksom för alla anställda). Enligt lojalitetsplikten ska bolagets vinstsyfte alltid stå i centrum och bolagets intressen ska alltid iakttas. Styrelseledamöterna och VD ska alltid beakta bolagets bästa. Styrelseledamöterna och VD har dessutom en plikt att värna om aktieägarnas intressen av att aktiebolagslagen, bolagsordningen och årsredovisningslagen följs.

Enligt generalklausulen i ABL framgår det vidare att bolagsorganen ska agera lojalt mot aktieägarminoriteten. Detta innebär att en VD eller en styrelseledamot inte får företa en rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att ge otillbörlig fördel åt en aktieägare eller som är till nackdel för antingen bolaget eller annan aktieägare, likhetsprincipen ska alltid beaktas. Om jävsbestämmelsen är tillämplig anses bolagets intresse åsidosatt och ledamoten anses i de fallen inte kunna tillvarata bolagets bästa.

I Östbergs doktorsavhandling som nämns inledningsvis delas lojalitetsplikten upp i följande särskilda lojalitetsförpliktelser:

  • skyldighet att undvika, och informera om, intressekonflikter, det vill säga jävsregler i ABL 8:23,
  • konkurrensförbud för styrelseledamöter och VD att bedriva direkt eller indirekt konkurrerande verksamhet,
  • förbud att otillbörligen motta eller utnyttja förmåner eller andra fördelar i anledning av uppdraget, enligt generalklausulen i ABL 8:41,
  • lydnadsplikt för styrelse och VD att verkställa och följa bolagsstämmans beslut och anvisningar, liksom VD:s skyldighet att följa
  • styrelsens anvisningar (ABL 8:41, andra stycket),
  • upplysningsplikt, vilket är en viktig del av minoritetsskyddet,
  • sekretesskyldighet för all affärshemlig information, vilket följer indirekt av ABL 7:32-36§§, och
    förbud att utnyttja affärsmöjligheter som tillkommer bolaget för egen räkning.

Härutöver har styrelseledamöter även en omsorgsplikt mot bolaget. Om beslut framstår som uppenbart omotiverade utifrån ett affärsmässigt perspektiv har omsorgplikten inte iakttagits. I omsorgsplikten finns även en aktivitetsplikt. Enligt aktivitetsplikten ska styrelseledamöterna aktivt ta del i styrelsearbetet, vilket även innebär en plikt att motsätta sig beslut som kan vara till nackdel för bolagets bästa.

Brott mot lojalitetsplikten sanktioneras allmänt sett genom skadeståndsreglerna i 29 kap. ABL eller enligt bestämmelserna i 2 kap. 2 § Skadestånds­lagen. I många fall kan pliktbrottet uppfylla rekvisiten för brottet trolöshet mot huvudman i 10 kap. 5 § Brottsbalken. Ibland kan även brott mot lojalitetsplikten utgöra ett befogenhetsöverskridande vilket i sin tur kan leda till att rättshandlingar gentemot tredje man är ogiltiga.

En slutsats som kan dras är att styrelseledamöter har en långtgående lojalitetsplikt som begränsar möjligheterna att direkt eller indirekt vara engagerade i annan verksamhet. Ur detta perspektiv är styrelsearvodena i Sverige ofta förhållandevis låga. Således dåligt betalt för ett långtgående ansvar med ofta tidskrävande arbete. Däremot är styrelsearbetet, rätt skött, ett fantastiskt, utvecklande och roligt arbete som ger många tillfällen till att tillsammans med övriga anställda, utveckla bolag till något framgångsrikt. För att förenkla styrelsearbetet borde dock lagstiftningen bli enklare och tydligare så att styrelseledamöter enkelt själva kan bedöma hur styrelsearbetet ska bedrivas.

Ladda ner artikeln som PDF här.

Mats Tindberg
Partner, Advokatfirman Lindahl

Mats Tindberg

+46 766 170 952 | mats.tindberg@lindahl.se 

Mats Tindberg är delägare vid Advokatfirman Lindahl och har varit verksam inom svensk och internationell affärsjuridik under 25 år med att bland annat bistå företag, från uppstartsbolag till Sveriges största börsnoterade bolag, i styrelse- och andra bolagsfrågor.